Det där med bästa

Inte för att jag tror att jag är ensam om att ha bästa arbetet, men bra är det. Just nu rullar tiden i faslig fart. Det är inte långt borta innan niorna ska springa ut från skolan för sista gången. Fast man vet ju aldrig, de kan ju komma tillbaka. Just nu är det två av mina gamla mentorselever som vickar hos oss. Så kul!

Nu nalkas det klassresa för mina nior. Det blir inte någon långtur, men säkert kommer det att bli urkul. Idag var en av de mest drivande av föräldrarna på skolan. När klassen hade diskuterat klart tackar en av eleverna mamman för hennes engagemang. Jag blir varm i hela hjärtat. Vilken kille! Det är ju inte konstigt att det kommer kännas tomt efter detta gänget. En underbar samling!

Jag ska dessutom åka till Gotland. Imorgon flyger jag tidigt, för att spendera tre dagar i Visby. Samverkan skola och arbetsliv har konferens där. Det kommer bli så intressanta dagar. Jag längtar! Inte nog med att det är på Gotland, där jag aldrig har varit, dessutom kommer solen lysa i dagarna tre. Gotland i sitt nötskal. Ryggan är packad och jag är taggad. 

Nu hoppas jag att ryggen förstår bättre och lugnar ner sig. Var ju hos min ena sjukgymnast igår och där fick jag uppleva att bli dragen. När hon plockade fram bälten började jag ana oro. Med fastspända ben, stälde hon sig på britsen och droglyfte mig. Attans så gott. Tur att hon är stark. Där fick jag hänga och bli mör. Detta plus 14-15 nålar i rygg, ben och huvud gjorde sitt. Så tacksam för att jag bor i Sverige och får den hjälp som jag får, till och med när minituberna med salvan mot mina solskador kostar 1300 kronor. Bäst!