Alla hjärtansdag, för vem och till vem? Ja inte är det till mig, då jag konkurerrar med Jeppes födelsedag. För en massa år sedan, över 20, blev jag intervjuad i Året runt. Vi var på Svenska mässan och fick frågan hur jag blir uppvaktad den 14 februari. Utvecklingen under dessa år har ju blivit för mycket. Jag blir anti mot just alla dessa hjärtan. Det är bättre att ha dessa 365 dagarna året.
Dagen har gått i sakta mak. Äntligen fick jag bakat de där semlebullarna som åts istället för tårta. Jeppe har arbetat hemma och vi kom iväg för att införskaffa oss en ny matta till arbetsrummet. Saker och ting hamnar på plats. Det är nog som Jeppe säger, det är dags för mig att börja arbeta igen. Det är dyrt att vara sjukskriven ;).
Lovet krymper och arbetet kryper närmre. Ska bli kul att träffa alla igen, både unga och gamla. En hektiskt arbete väntar med de muntliga nationella proven i svenska. Finns säkert ett och annat som ska hämtas hem i framför allt so och revolutionstemat.
Dagens hetaste spörsmål är väl moderaternas betyg från år tre. Jag ska inte ge mig in i diskussionen, för det gör så många andra. I grunden är jag inte emot betyg, men de måste ges tillsammans med formativa omdömen. En elev ska veta hur han/hon ligger till. Ska inte komma som en överraskning.
Nu ska jag överraska mig själv med att börja läsa en ny bok. Sandmannen har landat och jag med det frustrerande slutet, fast det har jag ju tyckt om de andra böckerna med. Nu har jag några att välja mellan. Har påbörjat Berättelsen om Pi, men är så där sugen på att läsa vidare. Två böcker av Johanna Hildebrant och en av Åsa Larsson. Ska bara, i bästa Alfons Åbergsstil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar