Helgens begivenhet, femtioårsfest i Skåne, har tyvärr fått avbokas. Fixar inte att åka så långt och sitta en hel kväll. Trist, men bara att acceptera. Veckans händelser har verkligen spätt på värken. Kan ju lugnt säga att denna veckan och förra har varit både omtumlande och frustrerande. Fast, det som inte dödar det härdar. Eller är det tvärtom? Fast desto mer det blåser, ju rakar ska man stå. Vi får väl se hur det blir med det.
Just nu är det bara skönt att få ligga raklång i soffan och pusta. Pusta och ladda mig. Å vad det skulle vara skönt med ett långlivat batteri i nervsträngsstimulatorn. Ett som inte behövde laddas varje dag. Har ju haft den i snart tre år. Tre bra år, då den tar en del av nervsmärtan.
Nu ska jag grotta ner mig i menyn från Pasta +. Se vad magen kommer att erbjudas för några godsaker.
Ha en skön hösthelg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar