Ja, nu bor jag ju inte på än ö, även om namnet kan låta luras. Dessutom så snusar jag inte heller. Däremot så försmäktar jag snart utan broddar. Bröt mot mitt utegångsförbud och smög ner mellan husen för att hämta mina kryckor i bilen. En kort promenad ner till apoteket, för att med tappra försök prova ut broddar till mina curlingkängor. Detta vissa sig vara mission impossible. De måste gå lätt att trä på samt plocka av, och helst inte synas. 53 år och broddar! Ja, nu har väl inte just någon åldersgräns, men det känns lite pinsamt. Löjlig tänkt, jag vet. Jag måste ju kunna ta mig ut med denna halta och lytta kropp.
Trots en mycket behjälplig expedit, eller farmaceut egentligen, försökte sälja in deras produkter och det gick så där. Snopet fick jag vandra hem, i ett underbart väder, och pilla i mig morfin.
Det är ju själva den att det inte kan ge sig. Så nu ligger jag åter i soffan och inväntar att smärtan ska minska. Tänker mig att en kopp kaffe och gårdagens kanelbulle kommer att sitta som en smäck. Jag borde ju kunna sysselsätta mig en stund med att rensa på alla miljoner olika ställen i huset, men vi får se. Kan ju i alla fall njuta av att allt är nytapetserat och nymålat, i hela huset. Vi är sjukt nöjda med våra tapetval. Nu inväntar vi bara mattläggaren som ska fixa alla golv där uppe samt trappan. Allt blir verkligen tipp topp.
Ni där ute, fäll ut dobbarna och gå försiktigt! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar