måndag 3 augusti 2015

Landet Lagom

Bor vi i landet Lagom? Jag blir så konfunderad. Antingen är det för kallt eller så är det för varmt. Just nu har vi över trettio grader på altanen och då hänger termometern i skuggan. Fast visst är det skönt att sommaren äntligen har kommit. Hoppas nu att det blir två fina veckor för alla sommarlovslediga barn. 

Min semester är på väg att lida mot sitt slut. Nu är jag ju så lyckligt lottad så att jag har åtta veckors ledigt, men är mer än väl värd dessa då arbetsveckorna består av långt mycket mer än 40 timmar och fem dagar. Lite är självförvållat, så jag klagar inte utan jag bara älskar mitt arbete. Så på måndag drar vi igång igen och eleverna veckan där på. Nu har ju mina små sexor blivit stora sjuor. Det ska bli spännande att få träffa dem igen. De har säkert blivit en halv meter längre och en del mognare. 

Nu kan man ju fundera över varför jag hänger i soffan inomhus, istället för att ligga ute i den gassande solen. Min kropp är inte gjord för trettiograders värme. Var på återbesök på hud igår och min panna var len som sammet. Några små förändring fanns dock på näsan och tinningen, som numera är frusna. Nöjd läkare och nöjd patient. Jag tog med mig att fortsätta att smörja ansiktet med 50+ och att skydda bröstet. Så därav soffhäng inne. Mäktar inte att sitta ute i solen, utan avvaktar tills det blir något svalare.

Trots att sommaren har mer att ge, så tänker jag framåt, på januari 2016 och nästa sommar. Vi är så otroligt glada och tacksamma över att få ta över svärföräldrarnas sommarhus i Haverdal. Haverdal - paradiset på jorden. I alla fall ett av dem. Siv och Pålle känner sig klara med Anckerbyn och har beslutat att lämna över till oss. De har bott där sedan 1963, varje sommar. Dessutom har vi och våra barn fått vara en del av detta. Det ska bli så otroligt kul att äntligen få äga något eget, även om vi har fått möjligheten att hyra på ett kalasbra ställe i åtta år, hos en underbar familj. 

Så nu har det mätts uppåt och nedåt, bredd och djup. Självklart ska den gamla unika charmen som just Anckerbyn står för finnas kvar, men med vår touch och utifrån våra behov. Sakta men säkert kommer vi att skapa vårt drömparadis. 

Jag tror att jag ska ta med mig en kanna vatten och sätta mig ute i skuggan och drömma mig bort. Suga ut det gottigaste av karamellen sommar. 🔆


söndag 26 juli 2015

Sommar och so...

Och just där skulle jag vilja skrivar sommar och sol, men just det saknar vi. Troligen kommer sommaren 2015 bli den sämsta på länge. Tre dagar på beachen, så här långt, och två veckors semester kvar innan det är terminsstart igen. Det går galet fort.

Avsaknanden av sommaren innebär att det blir en dyrare semester. Dagen har bjudit på mycket shopping och en del kultur. En sväng om Tylöhus och deras fotoutställning med bland annat Lennart Nilssons foto på olika människor. En sak är säkert, selfie är inget nytt.



Utställningen bjöd på många guldkorn.

I fredags var det dags för sommarens första paddling. En underbar tur från Grötvik till Tylön, som bjöds på härlig paddling och på god paj som Annika hade bakat, och sedan tillbaka. Lite gammal sjö och mycket sol. Så underbart!

Idag har vi fått hålla i hatten. Vinden har varit mer än frisk och oj vad jag skulle vilja surfa på de grymma vågorna. Får bli en annan gång.



Semester är, oavsett väder, så härligt. Snart så gäller det att ladda upp krafterna och dyka in i höstterminen 2015 med storm. Ett läsår som kommer innebära mycket spännande saker. 


torsdag 9 juli 2015

Sött vs surt

Tänk om allt i livet vore sött, så lätt allt hade varit. Har kommit hem efter en fantastisk semester, då vi varit i Tyskland, Österrike och Italien. Vi har fått uppleva idylliska tyska städer som Würsburg och Nördlinger. Vandrat i Sefaus, Oberlech och Pettneu. Besökt Innsbruck och Salzburg. Ätit en äkta Sachertårta och druckit goda viner och öl. Vi har bott och umgåtts med vänner i Monza. Vandrat runt i Como, Bergamo, Monza, och bland byarna Cinque terra. Svalkat fötterna i Gardasjön. Njutit av Como- och Iseosjön med deras fantastiska utsikt. Hitlers Örnnäste, med fantastisk utsikt, har bevittnas. Vi har firat midsommarafton, försenat, med svenskitalienare, schweizare och svenskar på bästa  sätt. 

Jag känner mig så rik. Så fantastisk rik på underbara upplevelser och fantastiskta möten, mellan kända och okända ansikten. Att få ligga i soffan hemma hos Tinna och Franco och prata om allt och inget. Att få sitt ute och dricka en cappoccino på en piazza, eller för all del ett glas mousserande. Tänk vad detta sätter positiva spår i en mänsklig hjärna. Jag njuter! Vi har sådana fantastisk tur att få leva här och nu. Här och nu med våra nära och kära. 

Mitt i all denna fantastiska sötma strös ett lager med illasmakande beska. Surt sa räven, och då fick han ju inte se vad som sker i Sverige 2015! Han slapp se att gamla och sjuka, mycket sjuka, skickas hem med svåra smärtor och är sängliggandes. De får besök av hemvården, men har ingen rätt till äldreboende/vård. Det förväntas att de ska klara sig hemma när de är över nittio och sjuka. Jag blir så ledsen! 

Tankarna tar sig till pappa. Jeppe säger, av all välmening, att pappa "valde" det bästa. Han "valde" att somna in. Ja, jag tror att han hade tappat livslusten och insåg att han skulle inte klara sig hemma i huset. Han insåg att korttidsboende och kanske ett älderboende inte var hans  cup of thé. Att inte få leva ett värdigt liv i slutet av sitt liv. Det gör ont! 

På ett älderboende i Stockholm har patienterna åsamkas skador som eventuellt kommer från råttor. Ja just det, RÅTTOR! Det är inte sant! 2015 i Sverige! Vad är det som sker? Måtte de har kommit i bukt med problemen. Alla är ju värda det bästa. 


Jag drömmer mig tillbaka till Italien. Tänker att jag har flera veckor kvar av semestern och känner mig lyckligt lottad. Veckor som jag ska bara insupa med sötma. Bara "braiga" saker. 

So long i sommaren!

lördag 20 juni 2015

Femtio nyanser av grönt

Hur vackert får det bli? Och hur grönt kan en äng vara? Grön-grönt is the new black. Det är så galet vackert i de österrikiska Alperna, trots regn. Idag har vi vandrat i Serfaus och imorgon blir det Lech. Det verkar som att solen visar sig imorgon, vilket skulle vara underbart.

Nu har vi kraschat i sängen och Jeppe sover. En liten försovning innan matchen. Själv kämpar jag för att hålla mig vaken. Tror dock att John Blund kommer snart.

Midsommarskärlek!

söndag 14 juni 2015

Kärlek på hög nivå

Vad är det absolut bästa i livet? Det måste vara när de som står en absolut närmast är lyckliga. Igår fick vi vara en del av vår älsta dotters bröllop, då Johanna och Martin gifte sig. Vigseln och efterföljande middag med dunderfest hölls på Skansens Lejon. Vigselförättare var Helene Odenjung. Tänk er festernas fest. Tänk att allt är super från början till slut. Tänk då Johanna och Martins bröllop. 

Vigselakten spetsades av att Johannas äldsta vän Lina och en kollega till Martin sjöng. Så många leende. Så mycket kärlek. Helene höll i en kärleksfull vigsel, med många tänkvärda ord. Störst av allt är kärleken!

Efter mycket god mat och dryck, mycket dansande, så tog vi oss hem i natten. En kväll och natt som gav så mycket regn. Lyckans regn.

Efter alldeles för lite sömn, var det dags att ta sig till stan med buss. Plocka samman allt på festplatsen för att sedan ta oss till Ernst Torulfsgatan och presentöppning. Fika med nybakad kladdkaka och ananaspaj kantades av resterna från bröllopstårtan. Vilka fina presenter! Så många fina ord på vägen! Vilka vänner! 

Vänner och familj av denna kalibern växer inte på träd. Att vårda vänskap är som att vårda kärlek. Var rädd om dem! 









torsdag 11 juni 2015

Sommar och sol - sommarlov

Idag släppte vi iväg våra elever på sommarlov. Ett sommarlov som jag verkligen hoppas att alla barn ska få njuta av. Mina fina sexor är så helt otroligt mysiga. Dessutom så har vi så engagerade föräldrar och mor- och farföräldrar. När klassrummet fylls med förväntansfulla barn, fika och massor av vuxna, då njuter jag. Ett klassrum fyllt med sommarlängtan. Nu hoppas jag att alla får en fin sommar.

Någonstans i maggroppen gror det och mina tankar hamnar i Kinnekulle, hos familjen som letar efter sin försvunna dotter. Jag tänker även på familjen i Vaxholm, vars son har varit borta i tre veckor. Hur överlever man? Det värsta som kan hända är ju när något drabbar ens barn. Motte båda familjerna få positiva svar och det fort. Ovissheten är olidlig.

Nu har jag två arbetsdagar kvar, sedan blir det sommarlov i åtta veckor. Åtta veckor lång ledighet! Eller nja, det kan hända att jag påbörjar mitt arbete med att redigera lektionsplaneringar. Barnkonventionen, det är ett måste. Tänk om min dröm går i uppfyllelse, Kungsbacka kommun en barnkommun - igen. Kungsbackas skolor arbetar efter RBS-modellen. Barnen i fokus!

Nu ska jag rikta fokus på annat än mitt egna skrivande och djupdyka i En Mons Kallentofts-bok. 

söndag 7 juni 2015

Sommar, eller?

Juni och sommar. Eller hur är det nu? Visst tillhör juni sommarmånaderna. Vissa dagar har vi verkligen haft varma och sköna dagar, men flest dagar har varit ruskiga. Regn, regn och åter regn. Lägg där till få grader på termometern. Nu hoppas jag verkligen att sommartemperaturerna stiger så att vi får en härlig somrig skolavslutning. Det är vi värda. 

Jag har lyxat till det och kompar ut måndag och tisdag kommande vecka. Får börja i det småskaliga innan sommarlovet tar vid. Det ska bli så skönt. Vi har många punkter på listan och vi börjar med bröllop. På lördag gifter sig äldsta dottern. Det är känns så overkligt. Är vi så gamla nu så att våra barn gifter sig? Ja, uppenbarligen. Det ska bli så fantastiskt kul. Så vi längtar! Talet börjar ta form, och jag vet att Johanna och Martin är lite oroliga. Inte kan de lita på oss! 

Efter bröllop blir det Österrike och Italien. Läser på Google, suktar över restaurangmenyer och bara drömmer. Hoppas på lagom vandring, som är kryckvänliga, och kanske lite cykling nerför.  Monza och Cinque Terre, havsvägen, och Hitlers Örnnäste. Vi ska blanda friluftsliv med kultur samt umgås med Prien-Intini. Många drömmar ska gå i uppfyllelse, äntligen. 

Sommaren kommer gå fort. Innan vi vet ordet av det så är vi i Haverdal. Lata dagar på stranden med analog facebook. En uppdatering övet året som gått. Det var ju inte länge sedan vi låg där, mellan stenarna och tjitsnackade. 

Det där med vänner är så viktigt. Det är ju dessutom så fantastiskt att vi kan fortsätta samtalen där vi avslutade dem förra sommaren. Tänk så lyckligt lottade vi är. Det gäller att ta vara på det!