Tillbaka till verkligheten

Nu är det åter dags att tacka för denna semestern och återgå till ordningen. Tänk att tiden går så fort, sju veckor har bara rusat iväg, sju veckor av härlig vila utan en massa måsten. Tre av veckorna har jag varit ensam då Jeppe har arbetat, så även barnen - i alla fall två av dem för Johanna tillbringade sin sista sommar som student på resande fot med Martin. 

När jag blickar tillbaka på de gångna veckorna så har de varit så bra. Tycker att vädret har varit bra. Vet att jag sticker ut hakan, men det enda jag kan "klaga" på är möjligen att det har blåst lite för mycket så att paddlingen har varit minimal. Jag tror i och för sig att vi inte fått till så mycket mer paddling om vädret varit mindre blåsigt. Vad gör det? Kajakerna finns kvar, likaså tillfällena så we will be back. Har vi dessutom tur så blir det en Stockentur med Friskis snart.

Nu blir det dock ordning och reda på torpet igen. Förstår inte hur jag ska kunna ta mig upp ur sängen imorgon. Klockan ska ställas på sju, då jag blir upphämtad vid åtta. Det är nog tur att Jeppe har åkt tidigare, samt Sofia. Tror att det är dumt att utmana ödet och låta dåligt morgonhumör krocka. När barnen var små fick de alltid återgå till normala rutiner veckan innan det var dags för skolstart. I säng i tid och upp ganska normal tid på morgonen. Detta borde jag ha gjort, men jag verkligen älskar att sova och att morna mig. Kan ligga kvar länge länge och bara sträcka mig och väcka kroppen i behagligt takt. Ingen stress där inte.

Semester är härligt och arbetet lika så. Inte skulle jag vilja vara utan. Börjar längta efter eleverna. Ska bli kul att träffa dem alla igen. Åttorna, mina goa åttor, är nu näst äldst och får sina första betyg. Det ska bli spännande att se vad som har hänt med dem under sommaren. Där brukar det hända mycket. Min härliga nia! Vad har hänt med dem under sommaren tro? Det är tur att jag är vän med många på Facebook, så jag har lite "koll" på dem alla. Skönt med kända grupper, då vi bara kan köra på. Skönt och tryggt. Spännande och utmanande blir det med den nya sexan. Vet redan nu att det är en hel del syskon, fast de allra flesta är helt nya familjer. Kul!

Spännande läsår med en del "planer" redan. Tänker mig arbeta klart med romarriket med åttorna, i Mind craft och bloggar. inriktningen Äventyr i naturen och med skapande skola-pengar. Oj där kommer det hända grejer. Entreprenöriellt lärande, nya teman, ämensövergripande. Kan tänka mig att skapa ett spel över temat Europa/Norden. Kanske ska eleverna får göra ett eget spel på temat? Arbeta med kristendomen och Mind craft. Tänk att bygga de olika gudtjänstlokalerna i MC? Dessutom väntar jag på ett stort bokpaket från Bonniers. Oj vad det ska läsas innan åttorna och jag ska åka in till Bok- och biblioteksmässan för att träffa några författare. Lägg där till Torghandel i Göteborg, där jag ska tala om bloggar samt processledaruppdraget med GR där vi utbildar kollegor i kommunen. Känns som om agendan och idéerna redan fylls på. Med andra ord det ska bli kul att sätta igång igen. Tänk om alla hade möjligheten att få gå till ett arbete som de älskar?

Vendelsö

Oj vilken dag! Upp tidigt och iväg, med lunchen packad. Denna gången ska vi till Vendelsö, och ingen annan ö. Valborgshelg bjöd nämligen på en helt annan. Så kan det gå när man saknar sjökort. 

Svag vind och blå himmel, vad mer kan vi begära? Efter att ha paddlat runt Älmö paddlade vi mot bryggan på Vendelsö. En kort promenad upp mot vandrarhemmet och kvarnen. Vilken mysig ö. Vi valde dock att fortsätta tillbaka till Älmö och dess sandstrand, för sol och lunch.

Frillesås, Torstensvik

Enligt tradition ska båterna lämnas på stranden för att förmultna och bli ett med naturen. Om det gäller detta vraket låter jag vara osagt. 

 Dagens lunch bestod av risoni, rökt lax, broccoli och sallad. Smakade hur bra som helst. Det där att sjön suger stämmer så bra så. 

"

Att det gick får på ön hörde vi, men att de kom så nära oss märkte vi inte förrän vi skulle börja packa ihop. Helt plötsligt var de bakom oss, helt orädda. Paddlingen hem började i lugnt vatten för att så fort vi rundat Älmö blåsa rejält och det gick gäss. Blöta blev då vi hoppat över kapellet, men kul att få surfa lite på vågorn.

Eftermiddagen slutade med att Sofia skulle lära en kollega kinesiologitejpning och vi var utmärkta offer för den gröna tejpen. Tejpen kan behövas, efter en dag i kajaken för det känns. Nu blir det soffmys innan det är dags att krypa till kojs. Är övertygad att två kommer sova mycket gott inatt.

"Och steg ett är att börja njuta av livet. Fantastiska saker händer människor som njuter av livet", Terence Trent d'Arby

Högsta vinsten!

Vilken avslutningen på denna eftermiddag! Kom hem efter en massa ärenden på stan med Jeppe och i brevlådan låg ett brev från Akademiska sjukhusets Smärtcentrum och de kommer att kalla mig. Det som både Sahlgrenska och Kristianstad har nekat mig, utan att ens ha pratat med mig, kommer Uppsala göra. Dessutom så finns det en speciell läkare som sysslar med högfrekvent nervstimulering. Detta är mitt sista halmstrå och jag trodde i ärlighetens namn inte att de skulle ta sig an mig, men så fel jag hade. Detta firas just nu med ett glas rosé, då skumpan var slut. Får nog bunkra lite igen, för man vet ju aldrig när det finns anledning att fira.

Det är lite festligt att brevet kom idag. Jag var nere på arbetsterapin på vårdcentralen och lämnade tillbaka en arbetspall som jag inte använder så mycket. Det kan vara någon annan som behöver den bättre. Vi pratade just om nervstimulering och att jag väntar på besked. Lägg där till att jag har inte mått så bra som jag gör nu, på länge, mycket länge. Har lyckats trappa ut tre mediciner och jag känner mig så stolt. Det är helt ok att ha lite ont efter stadsstrosande, för det är mycket värre att gå lugnt och sakta än att promenera i snabb takt. Tänk på det alla ni som tycker att jag springer fram på skolan ;). 

Åter till firande, för fira ska vi göra på fredag, då pappa fyller 80 år. Vad tiden går! Det var inte längesedan vi firade hans 65-årsdag, bara ett par månader innan det uppdagades att mamma hade fått tillbaka cancern och i skelettet denna gången. Sjukdomsförloppet gick fort, den 30 december dog hon och då hade hon, enligt läkarna, levt på "övertid" med god marginal. Tänk vad livsgnistan kan göra. Frågan om min lilla bonuspresent till pappa kommer att uppskattas. Ingen i familjen vill vara med på den, så den blir bara från mig. En käpp! Han är så galet sliten i sin höft så han går alltid med ett paraply som stöd. Vilket stöd han väljer? Han påstår att han inte har ont, men någon mer smärttålig har jag aldrig träffat. Arbetade med en bruten arm, då elektrikern hade kopplat deggrytan fel så att hans arm knäcktes. Det går ju inte att baka med gipsad arm. Hoppla! Den arbetsmoralen skulle behövas lite varstans i samhället. Han påpekar dessutom att sjukgymnastik inte är hans grej, liksom.

Semestern lider mot sitt slut och det är bara några dagar kvar tills arbetet drar igång igen. Denna terminen har vi en vecka på oss innan eleverna kommer. Känns skönt, för ibland är det för lång tid och jag bara längtar efter dem. Det ska bli mysigt att få träffa åttorna och niorna efter lovet samt att få träffa den nya sexan som jag ska ha i svenska och so. De är så små, så små. Vi kommer dessutom att arbeta vidare med STEPS och våra sjuor ska få Ipads istället för en PC. Ska bli spännande att få utvärdera det. Vi ska samarbeta med Ebba Petterssons privatskola i Västra Frölunda samt Hålabäcksskolan i Kungsbacka.

Nu åter till OS och Morgon i Jenin. Läs den, den är så bra och tänkvärd. Hua!

Kärlek!

"Att sköta sig är att hinna ha roligt", Margareta Krook

Ny fin skola

Oj så fin skola som möter Säröeleverna snart, Särö skola. Den gamla Bukärrsskolan har gått i graven, efter så många år av behov. En gamla 70-talsskola som var alldeles för stor i relation till antal elever. Det tråkiga i kråksången är dock att Ekenässkolan också "går i graven", i alla fall i dess nuvarande form. Detta "hotet" har dock pågått i många många år. Redan när vär äldsta började där 1994 så kämpade mot en nedläggning.

På vår eftermiddagspromenad svängde vi om skolan och kikade in genom fönsterna och vilken härlig syn vi fick. En skola som verkar var väl anpassad till 2000-talet. Smartboards i salarna, pulpeter med höj- och sänkbar pall för de vuxna, snygga möbler och inredning för både elever och personal. En sak är säker, hit ska jag gå på besök snart. Måste bara få se allt det där som inte nåddes av våra ögon.

Utanför skolan satt ett gäng med mopedburna killar. Jag tror att de längtar lite. Tänk att få komma tillbaka från sommarlovet och mötas av doften av ny inredning, nytt hus och en massa nya förväntningar. Förväntningar, kanske, inför  sitt sista läsår på grundskolan. Samma förväntning som jag hade när jag började i årskurs sex 1975, då Bukärrsskolan var ny och att jag skulle slippa åka till Kungsbacka från årskurs sju.

Namnet Särö skola har diskuterats här hemma. Varför byta namn och inte ta med det gamla? Utan att veta, så tror jag att allt blir en nystart. En ny skola för två skolor och en ny skola som möter den nya framtiden. Spännande! Längtar tills det är vår tur på Smedingeskolan. Jag vill också ha nytt och fräscht, och framför allt en skola anpassad till dagens datum.

Jag kan bara gratulera!

Ordning och reda

Det är inte lätt att få till en middag med alla barn, men nu har vi lyckats två gånger denna sommar. Första och sista helgen på semestern, för vissa. Jeppe och jag går in på vår sista semestervecka imorgon och planerar paddling. Synd bara att vi har minne som en guldfisk. Planerar att sticka ut före och efter pappas 80-årsdag och vips så  missar vi en 50-årsfest. Jeppe förslog att vi kan paddla dit och tälta. Jag nappade direkt och Jeppe fick förtydliga att han skojade. Varför? Klart vi kan göra det.

Vi ska kanske gå tillbaka till den analoga kalendern igen. Upptäckte att jag hade lagt in ett läkarbesök på fredagen den 31:e augusti - klockan 18:00. Nog för att min vårdcentral har grym service, men där går nog gränsen. Jag som gillar ordning och reda, får nog försöka styra upp mig lite. När barnen var små hade vi alltid en "kom i rytm-vecka" innan skolan började. I säng normal tid och väckning i ottan. Tror att jag ska göra så den kommande veckan. Går ju inte att sova bort min ungdom, eller hur? Å andra sidan så kommer denna veckans to do-lista vara lång, så sova går inte. Målning, golvläggning, mattinköp, träning, fönsterputs, agera tejpningsoffer till Sofia och hennes kollega, fixa pappas 80-årsdag, kanske få till en handbollsmatch mellan Aranäs-RIK samt få till ett par dagars paddling. Vi får se vilka punkter som vi kan bocka av när veckan och semestern är slut och inte dör vi om vi inte får gjort dem, utan de finns kvar. 

Alla blommor hade inte dött, trots vattenbrist.

Innan det är dags att bocka av så är det läge för horisontalläge och Morgon i Jenin. Jag har bara läst 40-50 sidor, men den är så bra. Härligt att få ytterligare en bok, efter Änglarnas svar, som fullkomligt slukar mig. Tror även att boken kan skapa balans i mina Palestina/Israel-tankar/åsikter. Änglarnas svar är en underbart bra skriven bok av Stefan Einhorn. Den handlar om hur en och samma historia berättas ur olika människors perspektiv. Kan bara säga läs den och njut! Den skapar många funderingar, väl värda.

En glass om dagen håller doktorn borta!

Det är dumt att basunera ut att vi har varit på SIA-glass och bunkrat. Givetvis blev det glass till efterrätt, idag med, fast vi var två extra runt bordet ;). Ananas-marula, polka, flädersorbé, kaktuslimesorbé, choklad, romrussin, svvinbärssorbé och tiramisu smakade mums! Synd att vi inte handlade så många liter och tur att vi inte gjorde det, då frysen är full. Får bli en tur snart igen, för denna omgång kommer snart att vara ett minne blott, och det där med att en glass om dagen håller doktorn borta är inte sant ifall ni trodde det.

När shoppingtarmen drar och SIA inte är i närheten kan ju ett besök till en megastor loppis i Vallda locka. Ytterligare en träljusstake till Sofias nya rum är inhandlad. I övrigt var det mycket skräp. Efter loppisracet påbörjade regissörsstolsloppet, utan framgång. Ett evigt googlande och sökande fann jag en på Tradera och den är köpt. Hoppas nu att säljaren är ärlig och att stolen anländer i visat skick. 

Jakten fortsatte och en fräck trasmatta, gjord av skjorttyger, hittades. Denna kommer att blir ursnygg i vårt nya arbetsrum. Varpen var i beige och bordeaux, och detta blandat med olika färger. Denna ska införskaffas i veckan, efter mätning av rummet. Nu är det bara nya golv och ommålning av ett rum samt lite annat, kvar. 


Nu åter till OS och jag kommer att få problem med att säga att jag inte bryr mig eller tycker att det är kul. Så här mycket har jag ALDRIG sett någongång, och kul är det. Så det kan gå!

Visset

Ja visset är nog det snällaste vi kan säga om våra blommor. Inte hjälper det att fjäska med barnen och tro att de skulle svänga om och vattna allt för ofta. De fina lobeliorna är inte så fina längre, eller det går inte att urskilja att det en gång har varit pukrande blåa där på väggen. Solrosorna var näst intill eternelliknande. Palmerna som jag skulle rädda undan sommarlovsdöden i en tom skola, hade inte klarat sig utan vatten.  Tomatplantorna har överlevt, frågan är bara om vi kommer få skörda några så småningom. De söta vita i köket var inte så söta längre. Turen hamnade hos Kungsblomman för lite uppdatering, så imorgon får vi fixa i trädgården om vädret är med oss. Gräsmattan, som förvisso fick sig en duvning av Jacob i onsdags ska få en till. Kan tro att vi har en djungel där ute.

Trots visset är det ändå så där fantastiskt skönt att vara hemma. Tre veckor i en mjuk säng samt en hård brits skapar längtan hem till min sköna och alldeles lagom hårda. Längtar tills jag får krypa till sängs och låta huvudet sjunka ner så där underbart som det bara går. Dessutom ska de nya megastora dunkuddarna invigas. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle betala så mycket för en dunkudde och då pratar vi på megarea på Illums. Sömnen kan bara bli så där bra som den kan.

Semestern börjar lida mot sitt slut om en dryg vecka är det dags att börja igen. Var tog sommaren vägen? Kan inte tro att jag snart har haft sex veckors ledigt. Sex veckor av en massa "bara vara och göra det vi vill", vilket innebär att vi har gjort en hel del. En vecka i Paris med mycket mys. Tre veckor på landet med fest, bad och vänner. Besök i dagarna tre, av mysiga vänner. Köpenhamn med Jacob och Jeppe. Skåne tur, där Båstad, Hovs hallar och Torekov stod på schemat. Besök i Mellbystrand, hos arbetskamrat till Jeppe. Sofia kom till landet över en helg. Halmstadsturer med lite shopping. Vinkvällar med vänner och framför allt 50-årsfesten, eller 250-åresfest var det visst. Tillsammans med Annica, Torbjörn och Gunilla firade vi med alla Haverdalsvänner att vi har eller ska fylla 50 år i år. Kul hade, även om vi saknade några som inte kunde.

Sommarens utmaning har dock varit tuff, men jag har fixat det. Har trappat ut två mediciner, fast under väldigt lång tid. Fem veckor tog det att bli av med Tramadolen, men nu är de ett avslutat kapitel i alla fall för ett tag. Tänker även försöka sluta med de starka Alvedonen med, fast gör det nästa vecka. Kroppen kommer väl chocka ;). Om inte annat så får jag äta mig mätt på mat istället.

Tror jag ska plocka fram bok nummer två av Jussi Adler Olsen. Har precis avslutat ettan, och den tog sig. Vet inte om det var jag som var ofokuserad eller om den var trög i starten, men den är läsvärd. Måste skynda mig att läsa ut den och trean, då en ny leverens är på G. Ebba, vår sommarbokstipsare nummer ett har som vanligt givit oss en rad olika läsvärda böcker. 

Lev väl i sommaraugusti!