Grymma nior

Äntligen fick jag möjlighet att starta upp det muntliga nationella provet i svenska. Jisses vad duktiga de var! Underbart att bara få luta mig tillbaka och lyssna. Lyssna på kloka ungdomar som diskuterade, delgav och inbjöd till samtal. Lyssna på deras förmåga att leda och fördela. Lyssna på samtal som bara flöt. Vilken förmån att få ha dessa elever. 

Inte blev det sämre när vi fortsatte lektionen med att två elever redovisade sina u-länder. Det är med en klump i magen och ett stygn i hjärtat som jag kommer att lämna dessa nior. En tår i ögat, då dessa diamanter ska lämnas över till gymnasiet. Lämnas över till nya lärare, andra lärare som får äran att förvalta deras förmågor. Tänk vad fort fyra år går. Fort, sa Bill. 

Fort gick arbetsveckan som var och fort kommer även helgen gå. Ska bara vara och njuta. Inget arbete i dagarna två. Skönt! Började helgen bra, med en gofika med fina kollegan. Jag tror jag fortsätter på det spåret. Ska bara sova ikapp mig först. Natti!