torsdag 7 februari 2013

Tankar för dagen

Vad är det som händer? Vad är det som gör att folk inte fattar att de sårar/hotar /skapar rädsla? Hur har dessa individer blivit uppfostrade? Vem umgås de med? Min mamma, som var en klok mamma, sa alltid: "Säg mig vem du umgås med, så ska jag säga vem du är." Det är ju klart som korvspad att vårt umgänge påverkar, men hur ser grunden ut?

Gårdagens Uppdrag granskning lyfte verkligen ett hett ämne - näthatet. Detta är tyvärr något som vi inom skolans värld möts av, allt för ofta. Grupper skapas på Facebook. Facerapening är mer vanligt än ovanligt. En elek kommentar slängs snabbt iväg. Det kan tyckas att detta är något som vårdnadshavarnas ska ta tag i, men så länge det påverkar oss, och då menar jag oss alla, på skolan så måste vi ta i det. Vett och etikett, både på nätet och irl, är ett alltid aktuellt område.

Det som skrämmer mig än mer, (då jag arbetar med 12-16 åringar och de får ju ändå anses vara barn och "glömmer" så lätt), är att det är vuxna människor som håller på. Var någonstans tog det vuxna ansvaret vägen? Stå för det som du gjort och lär dig! En kille som hade utsatt en tjej menade på att hon får tänka på vad hon skriver. Vaaa? Ska vi inte få utrycka vår åsikt, men de som inte tycker samma sak ska få kränka? Vänta, tänk om, gör om och gör rätt.

Från ett hett ämne till ett annat. Skriftliga omdömen, IUP:er och betyg. Jag bara undrar: vart tar våra formativa omdömen vägen? Måtte dessa inte få rinna ut i sanden. För är det någonting som hjälper eleverna framåt och uppåt så är det dem. Som svensklärare är jag ju ganska luttrad, då vi alltid skriver formativt. Efter varje inlämning så får eleven tillbaka med en kommentar om vad som är bra och vad som kan bli bättre. Det säger mer, mycket mycket mer än en bokstav. Det innebär inte att jag är emot betygen, för det är jag inte. Betygen i sig säger ju inte så mycket, men tillsammans med alla omdömen de har fått så är det ett kvitto. Sedan kommer vi alltid att tampas med att motivera, en del mer än andra.

Sm en motivationshöjare ska jag redan idag gå in och boka mig för ett spinningpass på lördag. Det första på länge, väldigt länge. Hoppas nu bara att jag håller och att det går bra. Får bli ett väldigt lätt pass, då jag ska börja rehaba hos sjukgymnast A på måndag. Då börjar vi om, igen.

Dagens mål är att verkligen ta itu med sexornas artiklar och gå en promenad, en lägre promenad med kameran. Kvällens mål är att Jeppe ska få hänga upp de nya gardinerna i vardagsrummet och jag ska ligga i soffan och begrunda dem. Lite vårfeeling i vintervädret.

Sista tanken för dagen: Sprid vänligheter och kärlek i massor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar