...att jag väljer att gå in på spinning när solen lyser och det är en underbar solig höstdag?
...att jag väljer att sitta på en hård, smal sadel istället för att sitta på min breda sadel på min cykel?
...att jag cyklar i en timme inne, när jag kan cykla ute?
...att jag tar på mig byxor med blöja i, istället för ett par vanliga?
...att jag trampar på som en galning så svetten rinner, när jag ogillar att svettas?
...att jag ökar motståndet trots att kroppen skriker av smärta?
Troligen gör jag detta för det ger en sådan grym adrenalinkick som går att leva på länge. Lägg där till de fantastiska ledarna som peppar hela tiden. Dessutom är jag extra nöjd med att jag fick köpt cykelskor med SPD-fästen. Vilken skillnad!
Efter regn kommer solsken och efter en dyblöt träning blev det en stadstur. En hel del shopping och givetvis fika. Mest spännande är att ryggen fixar en timmes spinning, men inte en timme på stan. Hur ska jag kunna gå i snabbt tempo på stan? Finns ju inte ett chans när det är shopping som gäller. Blir väl att plocka fram kryckorna tills nästa gång. Grrr...
Nu åter till lördagssoffhäng, den första på fyra veckor och så skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar