En sådan fantastisk dag! Jag kommer inte ihåg när jag var smärtfri senast, så denna dagen kommer jag leva på länge, länge. Började morgonen med akupunktur och en liten lätt justering av svanskotan. Fattar egentligen inte varför jag utsätter mig för mer smärta, fast det är klart när det hjälper så är den halvtimmen guld värd. Dessutom så har Kicki kunnat minska ner antalet nålar, så idag fick jag bara elva stycken från huvudet ner till skinkorna. Ska nog ändra i donationsregistret. Tror att Gor-tex kan använda min hud som membran. Ja grymt härligt är det.
Dagen i övrigt har varit bra. En lektion med åttorna i svenska, där jag pratade betyg. Det är så härligt när de själva får till uppgift att bedöma sig och det överensstämmer med mina tankar. Hoppas att de tar till sig av peppning så att vi snart kan se ytterligare förändringar. För nu är det många som ska höja ribban, ja hela gruppen ;). Däremot var jag tvungen att meddela dem en tråkig nyhet, en riktigt tråkig nyhet. När klassikertemat är avslutat, några veckor in på vårterminen, så MÅSTE vi arbeta med satsdelar. Är det ok att tala om för eleverna att jag tycker att det är så tråkigt? Det spelar ingen roll om jag säger det eller ej, för mitt pokerface är så där... Vi får göra det bästa av situationen och göra lidandet kort. Jag kan ju i och för sig hoppas på att någon i klassen är en fena på detta och tycker dessutom att det är roligt, för då kan jag leja bort arbetet..., eller har någon ett tips för att få det roligt? Kommenterar gärna!
Efter dagens sista elevtid, mentors- och klf-tid med min klass, var det dags att bege sig till Kapareskolan för Centralaämnesgrupper-konferens. Förvirringen är stor, inte pga formativ bedömning, över arbetssättet. Hur ska matriserna se ut? Hur många nivåer? Uppifrån och ner? Svenska och svenska som andraspråk? Vem gör vad? Hur gör djur? Vad bidde det då då....? Ja, ja vi får se vad vårterminen kan ge. Just nu så deletar jag denna delen och tar det nästa år. Deleta är jag bra på! Lyckades deleta hela år sju:s provschema för några år sedan, till elevernas glädje och andras förtret. Dagen efter hade vår dåvarande vaktis klistrat JPP på alla deleteknappar på skolans ALLA datorer. Kul!
Kvällen avslutades med silversmideskursen. Terminens sista gång. Ett armband, som jag har vridit ett halvt varv och lött ihop blev kvällens alster, samt en ömmande tumme. Jag lyckades fastna med tummen i armbandet i putsen. Armbandet nöp sig fast i borsten med min tumme i. Jag vet inte hur många varv den gör per minuten, men det är väl som en borrmaskin eller svarv typ. Ajaj, imorgon är den nog blå. Tur att det var vänster...
Nu är det dags att stänga de blå, för att vakna upp till ytterligare än fantastisk dag och endast fem dagar kvar tills Sofia kommer hem från Luleå. Det är alldeles för sällan hon är hemma, men nu blir det i två veckor och sedan för praktik i tio veckor under vintern och våren. Hela familjen inom räckhåll <3. Kärlek!//M
PS JPP=Jeppsson, Malin. Kul!! DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar