Nya lärdomar, hela tiden...

Visst är det skönt att vi hela tiden lär oss. Jag håller på att lär mig att lyssna, bl a på min kropp. Snart har jag klarat av den första veckan med halvtidsarbete. Jag har faktiskt gått hem "nästan" i tid, vilket har behövts. Jisses att denna rygg ska få suga musten ur mig fullständigt. Fick ett boktips från Kicki-sjukgymnast - Fibromyalig av Anderberg o Bojner Horwitz. Det blev alldeles för många check, fast jag tror att det kan bli något riktigt bra. Nu ska det bli andra bullar. Bara det att jag faktiskt tycker att det är ok att arbeta halvtid är lite på rätt väg.

Fler lärdomar kommer! I måndags skrev jag om vårt mobilfilmsprojekt som bygger på temat barnkonventionen och antirasism. Eleverna fick frågan "Hur är man som cool?" och svaret blev något helt annat än vad som var förväntat. En cool är en som är "snäll och hjälpsam", "ställer upp för sina kompisar" mm. Jag arbetar mycket med att vi måste ha kul och att alla ska vara schyssta mot varandra. Jag kan inte gå till arbetet på måndagmorgon och veta att jag inte ska ha kul. Helt plötsligt så fick ordet cool en ny innebörd. Tror att jag ska ringa Horace Engdahl...För enligt Svenska akademins ordlista så betyder cool "lugn, avspänd och sval". Tror att den behöver uppdateras.

Det finns alltid motsatsord. En väldigt speciell person har myntat o-ord. De är så underbara ord, så som obra, okul, oglad mfl. Igår var en obra dag! Vi skulle ha tårtkalas för en speciell klass och en speciell händelse och så fick just en speciell elev magsjuka. Både obra och otur, fast det braiga med det hela är att jag kommer att kontrollera så att jag har allt hemma och slipper baka tårtbotten utan ägg. Nu får det bli kalas nästa onsdag istället och det bli ju bra det med!

Min första lektion började med att jag fick hjälp att släppa in min klass, då jag var lite sen. Det var en härlig syn jag möttes av. Jag stod ganska länge och tittade in genom klassrumsdörrens fönster, inte för att smyga på dem, utan för att jag njöt. De satt på sina platser och läste i sina böcker, så som vi alltid startar våra lektioner i svenska. Det är så grymt! Det samma gäller när jag avslutar med att läsa ur en självbiografisk (eller inte) bok, Världens elakaste fröken av Petter Liedbeck ;). Läs den! Eleverna älskar den och de vet inte riktigt om det är sant eller ej. De kommer ofta med kommentarer som "så får hon inte göra", "så dum hon är" och "hon borde inte få arbeta kvar!.


Novalis har sagt "Där det finns barn, där är en gyllene tid". Så sant så sant!//M