Vissa dagar går omärkta förbi och vissa etsar sig fast på näthinnan. 11 september 2001, minns jag som om det vore igår. Satt på föreläsning i Halmstad, statsvetenskap och var helt ovetande tills vi satt på tåget mot Kungsbacka. En kursares sambo ringde och berättade om attentatet i New York.
Två år senare knivskars Anna Lindh så illa att hon avled den 11 september 2003. Den 28 februari 1986 blev Olof Palme mördad och vi var i Avoriaz och åkte skidor. På flygplatsen, dagen efter, fick vi knapphändig information. Väl hemma i Göteborg möttes vi av sorgemusik på både TV och radio.
Dagen idag går väl inte till historien som den mest händelserika, trots att egyptierna spärrade av pyramider, pga risk för attentat. Det är i och för sig skönt att inget allvarligt hänt, men nu undrar jag vad jag gjorde idag klockan 11:11? Jag vet, fast egentligen helt omedveten om dagens datum tills Jeppe frågade vilket datum det är idag vid mjölkdisken, sent på eftermiddagen. Snacka om att hamna i Mellanmjölkens land.
Fast nu är det så att jag vet faktiskt exakt vad jag gjorde 11:11. Denna tid tillbringades hos Agneta på Idrottsrehab Ullevi och hon konstaterade kort och koncist att hon inte tror att det är läge för mig att börja arbeta halvtid på måndag. Helt klart såg hon något som inte jag såg eller ser. Fast å andra sidan så känner hon mig utan innan sedan sex år tillbaka. Herre gud, samma sjukgymnast slå länge, fast vi har haft några bryt emellan åt. Ja vi får väl se vad tant doktor säger på måndag och tills dess följa Agnetas goda råd.
Något som har etsats sig fast på både näthinna och på foto är FAKTUMS kalender. Vem är det som hamnar i riskzonen för att bli hemlös? Inte kan man tro att dessa söta och välkammade barn i 2012 års FAKTUM-kalender skulle bli hemlösa år 2012. Oavsett så känner jag mig stolt varje gång jag köper deras tidning och kalender.
Ta inget förgivet! Och så var det där med sharing is caring, som idag får dubbel betydelse.//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar