Tror faktiskt, trots allt, att det får bli champagne. Började morgonen hos Agneta med rehab. Skönt att jag inte behöver vare sig byta om eller duscha efter, då mina övningar är helt utan ansträngning. Jag vrider huvudet åt ett håll, pressar nacken bakåt och lägger huvudet på sned - that's it! Kan ju lugnt säga att jag saknar min träning. Det blir inte många knop gjorda, men jag ska komma tillbaka var så säker. Helt klart kan jag inte acceptera att jag inte får paddla kajak mer, utan det ska jag tillbaka till. Just nu är det lite trixigt eftersom besöket efter Agneta var på Spine och dr Hägg. Han konstaterade att det var precis så som han misstänkte, artros i facettlederna och dessutom var han övertygad om att det var minst ett diskbråck i nacken och degenererade diskar. Ja, ja ska nu ryggen vara kass så är det väl lika bra att ta hela klabbet på en gång.
Hägg rekommenderade mig inte en steloperation i dagsläget, då det med största sannolikhet skulle skapa nya problem och min rörlighet skulle bli begränsad, betydligt begränsad. Så nu ska jag lära mig att leva med och hantera min smärta. Jag kommer aldrig bli smärtfri, inte ens med värktabletter. That's it!
Detta måste innebära nya målformuleringar och just nu så är de dessa som poppar upp i huvudet:
- Jag ska föra dagbok, över mina bra dagar! De ska dokumenteras för att inte glömmas bort.
- Jag ska göra sådant som jag mår bra av, tex paddla och åka skidor.
- Jag ska våga testa nya saker, utan att vara dumdristig.
- Jag ska försöka njuta av det som är bra och acceptera det som är mindre bra.
- Jag ska tillåta mig att vara j.vligt förbannad på min rygg, för det är faktiskt ok.
Det var det där med det som inte dödar det härdar och ont krut förgås inte så lätt! Jag är glad och tacksam för att jag omgärdas av professionella människor och familj samt vänner.
Kärlek!//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar