Varför glömmer vi så lätt och bara rusar på? Jag försöker verkligen ta tillvara på tiden och njuta här och nu, men blir så ledsen att inte alla får det. Fick ikväll veta att en gammal kollega till Jeppe och mig har gått bort och lämnat man och son. Hon har kämpat så i alla år som jag har känt henne. Ledsamt =(, Så lev nu, vår tid är bara till låns.
Fler saker är till låns, som Tempurmadrassen. Den återlämnades idag efter en veckas skön sömn. Ska testa med min vanliga nu och se om det är madrassen eller tabletterna som har gjort mig så mycket mer smärtfri. Kan man vara så mycket mer smärtfri? Jo det går nog, för det går ju att skriva. Fast jag kanske inte ska jämföra dessa nätter med den kommande, för det var inget smart drag att bära den gigantiska hockeytrunken själv. Say no more!
Eftermiddagen spenderades med Matilda, Johanna och lille Oscar. Ett besök på Jungans, och det var inte igår, för kaffe och traditionell ätt och tomatmacka. Därefter blev det speedjoggingshopping, ett nytt begrepp! Vi hade bara två och en halvtimme påoss, så det gäller att vara effektiv. Avenyn, Larmgatan, Vallgatan, Drottninggatan, Arcaden, Nordstan, Fredsgatan för att åter ta Avenyn i belägring. Bra tempo! Bra köp! Nöjd Malin!
Kvällen avslutades med ett härligt samtal med Pia. Blir så full i skratt, vi är så lika på mångt och mycket. Herre gud, de har inte haft det lätt med oss nere på handbollen. Tur att både Bengt och Jeppe har varit aktiva på bänken, för Pia och jag har varit det på läktaren.
Nej nu är det dags att avrunda kvällen med en macka tror jag bestämt och klura ut hur jag ska få Jeppe att vilja fixa Ernst sköna vilstol. För sådana vill jag ha i trädgården. Fast en bra karl reder sig själv, så jag kan väll fixa dem själv, inte allt för svårt.
"Det gäller att leva i evigheten och ändå höra golvklockan slå", Sören Kierkegaard
Kärlek!//M <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar