torsdag 13 januari 2011

Måndagsexemplaret 48 000-milaservat...

Herre min je... när ska denna kropp fatta vem det är som bestämmer? Eller är det tvärtom kanske... Det är kanske dags att inse att jag börjar närma mig de femtio, fast jag inte kan fatta det. Känner mig inte alls äldre än barnen. Vi brukar ju säga att Johanna, 23 år, höjer den mentala medelåldern i familjen. Ja, ja någon gång ska väl insikten komma, med eller utan hjälp.

Har precis checkat ut från Kungsbacka sjukhus, en dag för sent. Fakturan kommer, var så säker. Fast med gårdagens bemötande och omvårdnad är inte  svårbetald. Vilken personal, och då är jag ingen enkel patient, men som vi Jeppssonare säger "Har påven konstig hatt". Givetvis så hade jag galetont när jag kom till operation. Personalen vill nog helst linda in mig i bollibompaplast och bomull. De verkligen gjorde allt de kunde för att hjälpa mig. 

Till min stora glädje så kommer jag ihåg att jag var med när operationen var klar. Jag minns att  jag sa "Yes, jag mår så bra" och jag kunde själv rulla över till sängen, men säg den glädje som gäller för evigt. Saken visade sig inte bättre än att jag fick en allergiskchock på uppvaket och det blev en väldans ruljans. Läkarna tillkallades och jag hade visst "glömt" att detta hände när jag ryggopererades i november 2007. Tur att bot finnes! Så någon hemfärd blev det inget av, utan ner på avdelningen istället. Det var i och för sig bra, för det hade varit jobbigt för Jacob och få hem sin mamma i ett töcken, sönderriven och kräkont. 

Sjukvården i Halland har verkligen arbetet för integritet och de större salarna är ombyggda till två-salar. De har skärmat av med en tunn vägg och gemensam hall. I salen bakom min vägg låg två män, troligen ortopedop, och jisses vad de pratade. Den ene kan omöjligt fått en syl i vädret och den andre måste ha legat med syrgas, för han andades inte. Gud så skönt det blev när hans fru kom och hämtade honom. Jag ska göra som Johanna och Sofia gör, ha öronproppar tillgängliga. 

När jag väl fick bli hemsläppt, efter att läkaren prompt ville komma ner och säga hej då - gullig man ;), så ringer försäkringskassan. Jag blir så trött och framför allt LEDSEN. Innan jul var jag sjukskriven i knappt två veckor heltid och två på halvtid, då ryggen och jag flippade ut och tog slut på samma gång. Till saken hör att jag har en fysisk funktionsnedsättning på mellan 50-95 %, men vill arbeta heltid. Jag tycker att jag kämpar på och så även min familj. Jag skulle vilja byta rygg med handledaren på försäkringskassan, bara för en timme eller två. Hur kan de motsätta sig det som läkarna skriver? Vem känner patienten bäst? Nu ska de utreda om jag har rätt till sjukpenning!! Är det konstigt att man kryper till arbetet när man inte borde, både för sin egen skull och andras. Ibland så ångrar jag min röst i valet!!

Nu ska jag försöka ta mig ut i köket och fixa lite lunch. Där efter ska jag ta mig ut och promenera, om än en kortis. Måste få frisk luft och sortera mina tankar, samt redigera min TOPP-TIO-HAT-LISTA över myndigheter, företag mm. Just nu finns bara två (blev precis tre) aspiranter och de har en delad första plats: 
  1. SJ AB
  1. FÖRSÄKRINGSKASSAN
  2. A-KASSAN
Platserna 3-10 är vakanta. Tips mottages med glädje! Tack Ulrika för Västtrafik, men som du skrev på fb så lider jag inte så mycket pga dem, då jag avstår kollektivtrafiken i största möjliga mån. Sist jag åkte med skolan tjuvåkte jag med 60 elever in till Göteborg ;), ofrivilligt bör tilläggas - men deras biljettsystem är ett mysterium.

Snabbt och lätt så måste jag korrigera min HAT-Lista! På andra plats kommer a-kassan. Tack Jeppe för du påminde mig. Till alla er som inte känner Jeppe så är han en person som inte söker fel och brister, men så han fick kämpa efter att ha blivit arbetslös för första gången i sitt vuxna liv. Tur att han har en ängels tålamod och är lugnet själv. Han får definitivt inte sådana tankar som jag...

Bamsekramar till alla på op, uppvaket och vårdavdelningen.  Nu blir det lunch och sedan ska jag ta svängen om apoteket och Maleviks kakhus och köpa mig en fetingsemla, för det är jag värd idag!

Hoppas att ni alla mår bättre än jag!//M :'(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar